Fotograf Anders Hansson

Fotograf Anders Hansson

Om bloggen

Här kommer jag att skriva om mitt jobb och lite tankar om branschen. En stor del lär bli tankar och upplevelser från mitt frekventa resande.

Kidnappade kollegor

Oktober 2013Posted by andershansson.se Sun, December 01, 2013 18:08:10
Förra måndagen stod jag i en butik och försökte bestämma mig för vilken typ av alldeles för dyr kalender jag skulle lägga pengarna på. I butiken stod radion på och nyhetsuppläsaren berättade att två svenska journalister i 45-års åldern försvunnit inne i Syrien. Helvete, tänkte jag, det där måste ju vara någon jag känner. Finns inte så många svenska journalister i 45-års åldern som ger sig in där.
Lite senare, med bilen full av barn på väg från skola och dagis, fick jag ett samtal från DN, en mycket allvarlig och tagen röst i andra änden berättade att Expressen uppgett att det var Magnus Falkehed och Niclas Hammarström som försvunnit. Visste jag möjligtvis vad de gjorde där? Nej, svarade jag, jag hade ingen aning om att de var i Syrien. Det är helt enkelt inte typen av resa som man pratar vitt och brett om.

Magnus och jag lärde känna varandra i somras under semestern i Frankrike och kom bra överens och bestämde att vi skulle försöka jobba ihop. Det blev en kortis till Gibraltar och södra Spanien under gränsstrulet, vi funkade bra ihop och bestämde att vi skulle ge oss på tyngre ämnen. I september reste vi till Libanon och gjorde reportage om situationen för de syriska flyktingarna och en fransk läkare som tränade syriska läkare i krigsmedicin.

Niclas känner jag inte väl, vi är båda med i bildbyrån Kontinent, men våra vägar har sällan korsats. Förutom några dagar under oroligheterna i Turkiet då vi jobbade sida vid sida, han för Aftonbladet och jag för DN, har vi bara stött på varandra på någon prisutdelning. Niclas gav ett proffsigt och lugnt intryck. Han berättade en hel del om Syrienresorna och helt klart är att han brann starkt för att berätta om eländet i Syrien.

Under Libanonresan pratade jag och Magnus mycket om Syrien, båda intresserade av att åka dit, men under rimligt säkra former. Magnus är långt ifrån någon vildhjärna med dödslängtan, bara en väldigt stark vilja att berätta de viktiga historierna. Under resan i Libanon pratade han också mycket om det han lärt sig under de olika säkerhetskurser han gått, bl a med inriktning på hur man hanterar kidnappningssituationer och i akutsjukvård. Den senaste veckan har jag fått frågan oräkneliga gånger om Magnus är säkerhetsmedveten. Svaret har varit detsamma varje gång: Magnus är den mest säkerhetsmedvetne journalist jag jobbat med. Detta kan för många verka vara en märklig sak att säga om någon som gett sig in i Syrien. Men det finns olika typer av säkerhetsmedvetenhet. Det mest naturliga för de flesta journalister och för den delen ickejournalister är såklart att inte ge sig in där alls. Men för en del är suget att se saker med egna ögon och att berätta om det så starkt att det inte är ett alternativ. Att vara säkerhetsmedveten handlar här om att vara extremt påläst och nogrann i förberedelserna, att ha rätt utrustning och rätt kontakter i den mån det går. Och att ha förberett sig för att det värsta kan hända. Det är det jag menar med att Magnus är den mest säkerhetsmedvetne jag jobbat med.

Att det finns journalister som Magnus och Niclas ska vi vara förbannat tacksamma för. Utan de uppoffringar ett mycket litet antal svenska journalister och fotografer gör skulle vi inte veta mycket om vad som händer i konfliktzoner och på andra farliga platser i världen.

Nu hoppas vi bara att de kommer hem förbannat snart.




  • Comments(1)//fotoblogg.andershansson.se/#post7